Det var på tiden!

Jag har bott i Sölvesborg i över nitton år. Mer än halva mitt liv när jag tänker efter. Jag gillar närheten till hav och natur och ändå att det finns det man behöver inom räckhåll. Jag är en nöjd småstadsbo.

Trots dessa nitton år så vet jag ganska lite om min hemstad. När jag pluggade till lärare hade jag egentligen ett gyllene tillfälle att göra ett arbete om min hembygd, men då fem andra skulle skriva om Sölvesborg valde jag istället att skriva om Hasslö, min barndomsö. Jag har faktiskt ganska dålig koll på min omgivning både när det gäller historik och sköna platser runt omkring, om vi nu bortser från Spraglehall. Idag är ett exempel på detta. Barnen har i flera år tjatat om att få åka till Hälleviksbadet. Jag har prioriterat havet! Idag gav jag med mig och det var väl på tiden!

Jag får faktiskt erkänna att jag gått miste om något. Det är inte speciellt stort, faktiskt lagom och perfekt för barnen. Det blir absolut fler badresor dit och då kommer det inte att dröja så länge.

Brunbränd, med betoning på bränd, håller jag mig undan solens strålar resten av dagen, men längtar redan tills nästa soliga sommardag!!

Hillerstorp

Idag blir det inte mycket gjort! Förvisso städade jag sovrummet och allrummet på övervåningen tidigare idag, men nu...nu har värmen knockat mig totalt!! Kan inte göra så mycket mer än att ligga i min Hillerstorp och njuta av fågelkvitter, vindbris och gassande sol! Ah, sommar, underbara sommar!

Dumma mamma/ Snälla mamma

Mollie efterapar precis allt just nu. Hon härmar allt hon ser och hör. Ibland är det så hjärtat stannar när hon ska försöka göra saker som Mathilda och Melwin gör. Hon flyttar på stolar för att kunna klättra upp på bord och bänkar och för att nå saker hon inte kommer åt. Hennes ordförråd växer för varje dag och det är vansinnigt roligt att höra henne forma små korta meningar. Aftonbönen "Gud som haver" låter kort och gott "have tett amen".

För några veckor sedan presenterade vi henne för en ny Astrid Lindgren-karaktär, Lotta på Bråkmakargatan. Pippi är sen innan väldigt populär. "Lotta arg, Lotta skike" kommenterar hon. Sist hon tittade på Lotta lärde hon sig en mindre rolig fras,

"Dumma mamma"

Så lagom roligt att lyssna till. Inte nog med att hon säger det, hon tar ton också och skriker i tid och otid "Dumma mamma", precis som Lotta gör!

Nu försöker vi vända trenden och få henne att säga "Snälla mamma". Det går hyfsat bra, det är bara att hon tar sig samma arga ton när hon skriker "dumma mamma" som när hon säger "snälla mamma"

Wettex

Jag tycker att disktrasor är något av det mest motbjudande som finns. Bra att ha, funktionella, skulle inte vilja vara utan, men ack så äckliga. En wettexdisktrasa skulle komma att spela en annorlunda men väldigt viktig roll under vår vistelse på Gullbrannagården!

Första turen till Halland gick bra. Trots en del smala vägpartier fanns det utrymme för möte med andra bilar och långtradare, men jag är glad att det inte var jag som satt vid ratten! Fullbredd tar sin plats på vägbanan.

Väl på plats och efter alla släktkramar kommer wettexdisktrasan in i bilden. När vi köpte husvagnen fick vi veta att vårt gamla förtält skulle passa till den nya vagnen, eftersom det var samma A-mått, som det så fint heter. Ingen blev gladare än jag eftersom jag gillar mina egensydda gardiner och inte hade lust att lägga varken tid eller pengar på att göra nya. Som bekant är jag ingen symaskinsfantast. Det var bara en liten detalj som uteblev.

Upphängningsanordningen fungerade inte

Efter många olika försök och flera olika samtal till husvagnsfirman blev till sist en sönderklippt wettexdisktrasa en tillfällig lösning på problemet. Den permaneta lösningen blir att vi får byta in vårt tält mot ett annat, utan någon kostnad!!! Det är bra!! Frågan är bara hur det ska bli med mina gardiner!

Så, numer gillar jag wettexdisktrasor!! Oanvända! De är bra att ha till annat än bara torka av bord och bänkar!

Premiärtur!

Undrar just om jag har missat något. Har packat i flera dagar så det blir aningen rörigt i tankevärlden.

Idag är det iallafall dags. De femton milen ska rullas idag till Gullbranna där vårt sällskap redan väntar.

Premiärtur!!

Även om vi har campat i trädgården i en vecka, så är det första gången vi rullar iväg för att använda husvagnen som det är tänkt. Det ska bli spännande!!

Jag får passa på att önska er en UNDERBAR MIDSOMMAR!!

B & B

Det har varit innehållsrika dagar i en vecka nu. Skolavslutningar, hämtning av husvagn, förberedelser, förberedelser, förberedelser, packning, packning och återigen packning. Inglasning av altan, matlagning, midsommarfest osv. Jag märker direkt att jag prioriterar bort mig själv!!! Trött, snarstucken, småvärk i kroppen. Sliten med andra ord!!

B & B !! BOT & BÄTTRING!!

Jag, ska, jag ska, jag ska!!!!!!!!!!! Jag LOVAR!!!

Kepskampen 2011

I torsdags hade barnen skolavslutning. På samma vis som förra året vistades vi i de vackra slottslängorna bara ett stenkast från oss. Vackert som alla andra skolavslutningar med "Den blomstertid nu kommer" osv. Något skulle komma att förstöra stämningen!

Låt mig börja från början.

Under vistelsen till Växjö inhandlades Melwins skolavslutningskläder. Bruna trekvartsbyxor, turkos och brunrutig skjorta och en cool matchande keps till det. Så stilig min son skulle bli.

En dag kom Melwin hem från skolan och berättade att det införts ett kepsförbud på skolavslutningen. På eget intiativ hade min modige son då gått till rektorn och förklarat att "Min mamma och jag hade tänkt att jag skulle ha en keps på skolavslutningen som matchar mina kläder". Rektorn hade då givit ett löfte att Melwin skulle få ha sin keps på sig.

På självaste stora dagen klädde han sig och satte stolt på sig sin keps på sned.


På plats i slottslängorna skiljdes Föräldrar och barn åt och barnen gick in från ena hållet och föräldrar åt det andra hållet. Innan vi ens hade kommit in kommer Melwin springande med kepsen i handen och berättar att en av de äldsta lärarna på skolan ryckt av honom kepsen och läxat upp honom om reglerna som gällde. Underläppen darrade rejält! Efter att vi lugnat honom bad vi honom att ytterligare en gång gå och fråga rektor vad som gällde, varpå han fick ett nytt OK. Han fick ha kepsen!

Allt var frid och fröjd!

En liten stund iallafall!!

Snart skulle skolans mest respektingivande lärare utföra kepsryckning nummer två!!

Det fick bägaren att rinna över hos mig!! Så jag stövlar fram till läraren och förklarar med bestämd röst att Melwin minsann har fått löfte om att behålla kepsen på av självaste rektorn och så manar jag på Melwin att ta på sig kepsen! Läraren tänker inte ge sig och mumlar något om att det ska vara lika för alla och att den i så fall inte får förekomma uppe på scen!! Nu kommer rektorn till undsättning och ropar halvhögt att "han får ha kepsen"!! När det är dags att entra scenen står Melwin där stolt, rakryggad med sin keps på huvudet och sjunger om sitt Sommarlov!

Jag har funderat en hel del kring händelsen. Vad är det med kepsar som stör och stöter människor. Hattarna som förekom bland både tjejer och killar fick behållas på. Så varför inte kepsen? Vi befann oss inte i någon kyrka utan på neutral mark, så den ursäkten fanns inte heller.

Visst hette det förut att man tog av sig kepsen av respekt och vördnad när man steg in i ett hus. I respekt för vad? Jag har försökt lära mina barn att de ska försöka visa respekt för andra människor, både vuxna och barn oavsett vad de har på huvudet!

Skolan ska arbeta för att främja jämställdhet. Om en tjej hade haft en huvudbonad, hade hon fått behålla den på? Det skulle jag gärna vilja veta. Dessutom anser jag att skolan måste leva i nuet! Så varje lärare borde ta sig en funderare kring om de tror och tycker att en människas värderingar sitter i en stycke tyg som sitter på huvudet!!