Vi är Karlsborgs fästnings hjeltar!

Det blev en tur till Tidaholm idag också för att lämna sonen. Melwin bestämde med kusinerna igår, när vi var tillsammans på Arenabadet i Skövde, att han skulle sova över hos Lukas och Simon inatt och sen åka med dom upp till Segolstorp där Mathilda, Isabellas och Julias läger slutar imorgon. 

Från tre barn till bara ett. Det kändes annorlunda. 

Så med ett barn, Mollie, styrde vi färden mot Karlsborg. 

Lagom till vi kom dit var det dags att fylla på energi. Vi fick ett hett tips av Diddi och Ullis att pröva "Idas brygga". 

Här fick vi dagens första wow-upplevelse. Fint läge vid Göta kanal och en superb lunchbuffé med olika fiskrätter och kycklingfilé. 

Den panerade spättafilé och egengjorda remouladsåsen var fantastiskt god! 

Både jag och mannen njöt. 

Nästa wow kom efter ett spännande äventyr på Karlsborgs fästning. 

"Jakten på den försvunna guldreserven". 

Ett äventyr du får vara delaktig i för att hitta guldet. 

Det började med en 3D film med bakgrunden till bygget av fästningen, sammanflätat med en berättelse om ett syskonpar, Björn och Sara. I filmen blir de vittne till vem som gömt skatten och de lyckas få med sig en halv karta. Äventyret innebär en jakt på guldet med skurken själv hack i häl. Efter filmen kom Björn in, stressad eftersom han är jagad. Han ber om hjälp och vi hakar på genom hemliga gångar, valv och uppgifter som måste lösas för att komma vidare. 

Lösenordet måste kluras ut för att kunna öppna dörren. 

I denna tunnel, ca 200-300 meter, jagades vi av skurken och hans män. De var som tur inte fysiskt närvarande utan ljudet av skurkarna spelades upp genom ett högtalarsystem. Men det var så klart spännande nog och Mollie hon sprang kan jag lova! 

För att dölja sällskapet fick vi marschera på led, som soldater här för att försöka smälta in ibland fästningens alla soldater.  Tyvärr blev vi avslöjade och fick springa sista biten mellan skottsalvorna. 

Sen blev vi inlåsta i fångarnas tillhörighetsförråd. Där fick vi leta efter nycklar med koder på som sedan fick upp dörren. Detta var Mollie favoritrum. 

Till sist hittade vi guldet och satte dig skurken! Och som tack blev vi utnämda till Hjeltar av kungen själv. 

En superstolt tjej som klarade uppdraget och visade stort mod eftersom hon var väldigt rädd stundtals. Rekommendera denna tur till något äldre barn egentligen för det blir lite läskigt ibland. 

Till och med vi vuxna fick ut något av det hela. Det var så välgjort och imponerande  både upplägget, de olika rummen och uppgifterna och skådespeleriet. Man rycktes verkligen med. 

Det blev en perfekt sista dag på vår långa husvagnsturne, bara två som saknades. Imorgon bär det hemåt igen, en dag tidigare än tänkt. Längtar faktiskt, även om det blir lite att stå i när vi kommer hem till Slottet... 

Besöksschema i Tidahölm

Gårdagen blev en heldagsvistelse i Tidaholm med ett besöksschema att följa. Gästvänliga som alla Tidahölmare är så bjuds det alltid på något att äta. 

Kl 9.00

Frukost hos min syster och Magnus

Kl 10.30

Fika hos svärmor och svärfar

Kl 12.30

Grekiska dolmar till lunch. 

Kl 14.00

Fika hos Georgo och Mari

Kl 17.30

Grillat hos Diddi och Ullis 

Behöver jag säga att de sex milen tillbaka till Mariestad var ganska plågsamma? 

Roligt har vi iaf när vi kommer tillsammans. I den stora feta grekiska släkten är det ganska mycket galenskap och skrattsalvorna avlöser varandra. 

Vid besöker hos Svärmor och svärfar plockades ett gammalt album fram. Har inte sett så mycket bilder från Krille barndom förut, men igår, så där 20 år sen vi träffades, fick vi en liten resa tillbaka i tiden. 

Här är de berömda pudellockarna dokumenterade. Mathildas lockar kommer alltså INTE från mig... 

Humor på hög nivå

Kvällens film. Så passande! 

Skrattar fortfarande till denna klassiker. Svante Grundberg gör en strålande insats i filmen utan att säga en enda replik! Det är humor på hög nivå. 

Göta kanals början... eller slut

Sjötorp är Göta kanals början, eller slut beroende på hur man ser det. Idag blev det en tur dit efter att vi lämnat av några glömda saker till Mathilda i Segolstorp. 

Som så många andra stod vi på rad längs kanalen för att titta på slussarnas funktion, och visst är det fascinerande att se hur båtarna tar sina steg upp eller ner. 

Vattenlinjen är tydlig. En bit upp dit och sakta men säkert fylls vattnet på 

Fylld till rätt nivå, så körs det vidare ...

.....till nästa sluss

 

Porten stängs och vattnet börja fyllas i nästa trappsteg. 

Det tar sin lilla tid och här är ändå bara två slussar. 

Medan mörka moln tonade upp sig satt vi på uteservering på Kanalkrogen och åt god mat, jag iaf, de andra valde pizza. 

Kände för något riktigt lagat och valde husets rekommendation, Ugnbakad torsk med kräftsås och nypotatis. Det smälte i munnen! 

En glass till efterrätt hann vi också med innan solen försvann helt bakom regntunga molen och innan dropparna började falla. 

Det har inte soliga dagar patent på

Tacksam att man har tak över huvudet! 

Himlen öppnade sig precis och åskan går! Det smattrar öronbedövande på tälttaket och är alldeles grått ute! 

Vet inte hur många ggr man hört benämningen "Svensk sommar" under denna semester. Förra året var det också sommar i Sverige, vad kallade man den då? Sommar i Sverige måste väl vara svensk sommar. Man kan ju inte benämna förra sommaren som norsk eller spansk. 

Visst är det trist när det regnar. Men det finns ju annat man kan göra då. Tända ljus, läsa en bra bok, spela spel, gå på museum eller shoppa lite.

Jag ska inte klaga. Vi har haft härliga dagar både i Smögen och Lidköping där vi kunnat sola och bada. Blir det regn hela veckan i Mariestad får vi fylla dagarna med innehåll ändå och samtidigt inte vara rädda för att bara vara... 

Semestern handlar för min del om att koppla av och ta det lugnt, umgås med familj och vänner och det har har inte soliga dagar patent på. 

Oväntat besök.

Då vaknade vi upp på ekuddens camping i Mariestad. Vi har definitivt bytt ner oss i standard, men det funkar och omgivningarna är fina med blåbär och lingon. Kossor i hagen och vatten runt omkring. En vecka går fort och medan Mathilda är på läger finns det lite att utforska här också. 

Igår när vi rullade från Lidköping regnade det, men vi lyckades köra ifrån regnet och han precis få upp förtältet innan det började droppa här. 

Sen fick vi oväntat besök av Sölvesborgare. Anne, Emil och Christer hade varit i Örebro en sväng och stannade till på en fika hos oss. 

Fick inviga det rosa piffet i husvagnen. Hade tänkt en ljus mintgrön men det har varit näst intill omöjligt att hitta, så nu tog jag en säker kontrastfärg. 

Utflykt med sorgsen dimma över sig

Efter shopping med äldsta dottern efter lunch, blev det en biltur till Kinnekulle på eftermiddagen. Många vackra vyer fick vi se både från bilfönstret och utsiktstornet på Högkullen, 306 möh. Det blev en kort visit på toppen för min del. Var riktigt skakis i benen efteråt. 

På väg ner till bilen hittade jag och Melwin ett getingbo, på ett ställe jag aldrig sett förut. Det var byggt på stjälken av en ormbunke. 

Ett stopp på kinnekulles caféet för lite glass, sen åkte vi tillbaka till Lidköping. 

Hur fint det än må ha varit så fanns det något som störde tankarna. Både på dit och hemväg passerade vi Blomberg och ett litet café inhyst i en röd lada. En liten plats på jorden, passerat på en knapp halv minut, en röd lada med ett litet café som annars hade varit något man knappt lagt märket till. Så händer något ofattbart som sätter den lilla lilla platsen på jorden och den lilla röda ladan och det lilla caféet på kartan, som är på allas läppar och i allas tankar. Människor håller andan, hoppas tror och ber, men det tragiska är en vecka senare ett faktum. 

Både tankar och samtal kretsade kring Lisa Holm och hennes anhöriga på vår utflykt idag. En utflykt med en sorgsen dimma över sig...