I övrigt har inskolningen fortsatt idag. Efter en halvtimme var det dags för mig att lämna Mollie själv för att komma tillbaka en och en halv timme senare. Hur jag skulle fördriva tiden var in i det sista inte bestämt, men eftersom vädret var så vackert så tyckte jag att en skogspromenad i vår vackra bokskog kunde vara skönt. Så fick det bli.
Visst har alla årstider sin charm, men det är något visst med den höstiga färgskalan. Försökte på alla sätt och vis njuta till fullo av allt det vackra, men tankarna var hela tiden på annat. Här skulle ju Mollie varit med...åh, en ekorre, en häst, dom skulle Mollie gilla osv. Usch vilket dåligt samvete jag hade. Så klart hade Mollie det förträffligt bra på förskolan och har inte haft tid att tänka på sin mamma inte.
Det är väl som de flesta säger... föräldrarna har större problem med separationsångest och dåligt samvete vid inskolningen än vad barnen har och jag tillhör väl den skaran!!!
Vad jag känner igen mig.
SvaraRaderakram
Ja, visst kommer jag ihåg det där!!!
SvaraRaderaHar en skön kväll!
Kram Sirpa
Ja Elaine,du är nog inte ensam,min dotter har arbetat en månad nu,och hon tyckte det var så jobbigt första tiden,men det går jättebra och Aurora trivs alldeles förträffligt på dagis, mormor ska förresten hämta henne på dagis imorgon,sen skall vi ha en hel eftermiddag tillsammans....Häääärligt!!!:)
SvaraRaderaKRAMAR Cia:)
Tror många känner igen sig Bella!
SvaraRaderaÖnskar dig oxå en härlig kväll Sirpa!
SvaraRaderaKRAM
Mys så mycket du kan Cia!
SvaraRadera