På väg hem passade vi på att handla. Våfflor stod på lunchmenyn. Behövligt köptes in och sen bar det hem igen.
Förberedelserna var i full gång när jag skulle ta fram våffeljärnet. Det konstiga var att det inte låg där det skulle. Så vi började så klart att leta på alla möjliga och omöjliga ställen, utan framgång. Ett riktigt mysterium! Klockan tickade snabbt mot 13, vad gör man då?
Man kastar sig på telefonen och ringer till hemmabutiken, ber dom hålla öppet tills man kommer och så köper man ett nytt våffeljärn. Självklart!
Nu är det inte så att det är ett impulsköp. Det gamla järnet från 1996 hade sett sina bästa dagar, men det var inte planerat att det skulle köpas in just idag.
Ha ha så de kunde gå;-)
SvaraRaderaMen vilken tur att de höll öppet för er så ni fick ra goda våfflor;-)
Kram K