tisdag 31 januari 2017

Inte hejdå, utan tills vi ses igen!

Vilken dag! Det har varit ett inre krig inom mig hela dagen! Jag har fått kämpa med mina känslor och försökt hålla tillbaka, men stundtals misslyckats. 

När hjärna och hjärta inte samspelar blir det nära på kortslutning! 

Min hjärna vet att jag har gjort rätt val! Min hjärna tycker att det är bättre att ha 4 km till jobbet istället för 3 mil. Min hjärna vet att det är bättre att spara 1500 kr i månaden på bensinpengar. Min hjärna vet att det är bara är vinster med mitt nya jobb. Problemet är att än så länge är inte hjärtat med på noterna.... och det gör ont att lämna en arbetsplats där man trivts  så bra, det gör ont att lämna människor som man delat så mycket med nästa varje dag! Glädje och sorg, utveckling och upplevelser. 

Fem år, ingen lång tid kanske, men så mycket de fem åren innehållit! 

Tänk alla skratt jag delat med så många! Tårar har det funnits där också. Suckgruppen. Alla maxisallader och turer till Thaivagnen. Alla pedagogiska diskussioner, de flesta givande! Kärnanprojektet, mattelyftet och läslyftet. Utbildningar. Allt läkerolmissbruk. Kollegor som kommit och gått. En nybyggd skola, renoveringar. En resa till Wales som jag förevigt kommer att minnas. Tiden på klubben, historien om Sigrid. Elever som gjort avtryck. Saker man kämpat med som blivit bra och saker som blivit pannkaka. Bara ett litet axplock! Så full av intryck, full av insikter, full av kunskaper och erfarenheter! Tänk så mycket jag fått med mig som jag kan använda mig av i fortsättningen. 


Imorgon börjar ett nytt kapitel i livet. Nya människor och kollegor, vägen mot fler vänner, ny elever, nya utmaningar. Jag kommer att ge mig in i det nya med hjärta och själ, som jag alltid gör. 

Men det är imorgon det! Idag tillåter jag mig att blanda känslorna. Skratta och le åt allt gott genom åren och gråta över det som jag mister, samtidigt som jag försöker intala mig själv att det inte är hejdå, utan tills vi ses igen! 


fredag 27 januari 2017

Tårar! Thats me

Jag är känslig! Jag kan gråta av många olika anledningar. Det kan va över något fint som någon gör, när människor lider eller lyckas, jag kan gråta av tacksamhet, av en gåva, en bok jag läser eller en film som är sorglig eller har ett lyckligt slut. 


Detta engagerar människor i min omgivning, mestadels för att de roar sig på min bekostnad, med det har även funnits de som blivit oroliga. 

Kommer ni ihåg böckerna Blomblad för vinden? De populäraste böckerna när jag var i tonåren. Jag nära på sträckläste böckerna inlåst i mitt rum och grät ögonen ur mig! Det blev uppståndelse när min syster stod utanför rummet och hörde mig gråta och snart stod föräldrarna också utanför och undrade vad som stod på. 

Filmen The Heat, en riktig komedi jag såg på bio! Alla skrattade, jag grät och det genererade ytterligare till skratt. 

Idag har jag gråtit. På jobbet och i bilen hem. Blev avtackad några dagar för tidigt och blev lite överrumplad. Hade ju ställt in mig på tisdag. Fina blommor och lyckönskningar fick jag med mig. 

När jag kom hem hamnade jag i soffan och  fastnade jag i den sista Fast and furious-filmen, som jag såg för första gången, och i slutet brast det! Ett "400 meter" långt slut där Vin Diesels karaktär hyllar Paul Walker! 

Men... Som Irving säger

Idag var jag inte ensam! I andra delen av soffan satt någon annan och grät, en av de som brukar håna mig! Så nu kanske det blir lite mindre hån i fortsättningen. 

tisdag 24 januari 2017

Here I come

Bara en vecka kvar. 

Hälsade på på min nya arbetsplats idag för att få lite koll på de första dagarna. Träffade många nya och gamla kollegor som gav ett varmt varmt välkommen. Det kändes väldigt bra. Det är mycket att sätta sig in i så klart, men tre veckor bredvid min föregångare och en ny kollega som är insatt i arbetet känns som en bra början. 

Falkviksgården, here I come! 

fredag 20 januari 2017

Bästa platsen

Det är fredag och helgen har inletts. Skönt! Det har varit en mentalt jobbig vecka på jobbet. Packning och förberedelser till min efterträdare. Det känns i hjärtat. 

Nu ligger jag nersjunken på den för tillfället bästa platsen! 


Nersjunken i en saccosäck som vi beställde på nätet från Roomox. Billigt, smidigt och fraktfritt. 


Ingen snygg möbel precis, men skön att ligga i och flexibel att flytta till vilket rum man vill i brist på sittplatser. 

Sittplatser ska det på sikt bli fler av i huset. Till Melwin och Mathildas rum ska vi satsa på några mindre bäddsoffor, så kompisar kan sitta någon annanstans än i sängarna och till vardagsrummet blir det en större soffa som ska matcha den nya större TV:n som mannen köpt. 





måndag 16 januari 2017

Packning pågår

Det närmar sig slutet på min tid på Hammar. Idag har jag börjat packa ner min arbetsplats och ska börja förbereda till min efterträdare så hon kan ta vid där jag slutar. 

Det är mixade känslor, speciellt när det blir så konkret som en packning och hyllor som gapar tom i arbetsrummet. 

lördag 14 januari 2017

Mollie överraskade

Mathilda och Melwin har sovit hos kompisar, Krille jobbar helg, så Mollie och jag är hemma själva. Sömnen infann sig inte förrens runt halv fyra snåret så det var inte lätt att komma ur sängen när Mollie ville överraska. Men det var det värt. 


En bra start på dagen med Mollies egengjorda fruktsallad. 

onsdag 11 januari 2017

En kall vinterdag då som nu

En kall vinterdag då som nu, stod vi där i lilla Ysane kyrka och sa ja till varandra, ja till att hålla ihop i nöd och lust och det har vi gjort i 20 år idag! 

Som livet är i allmänhet har vi gått igenom dalar och toppar, men tagit oss igenom motgångarna och glatt oss åt medgångar. Oavsett livets förhållande har det alltid varit med fokuset att vi gör det tillsammans. Två är starkare än en! 

Fick en fin present av mannen som jag gått och kikat på i Juhlins Smyckabutik. Tack älskling ❤️


20 nya år ligger framför och fast man inte ens vet något om morgondagen så har vi drömmar som vi vill förverkliga! Så nu fortsätter vi mot vårt 21 år. 

tisdag 3 januari 2017

Liten men modig med stort ❤️

Det har pratats om det ganska länge, men vi har bromsat henne för att hon skulle vara säker på sin sak, men frågan har aldrig slutat komma. "Kan jag få klippa mig?" 

Igår kom frågan igen, så idag bokades det tid på Jennys Klipphörnan i Mjällby. 



Det är inte bara en modig tjej vi har. Ett stort hjärta har hon oxå. Det avklippta håret flätades först till tre mindre flätor och klipptes av för att på Mollies önskemål skickas till perukmakeriet, för att birda till en peruk för cancersjuka barn. 


En nöjd tjej med aningen kortare hår än för några timmar sen. 


måndag 2 januari 2017

Lata dagar

Lata dagar måste få finnas. Igår bestämde vi att idag skulle va en sån dag. Det gick hyfsat bra halva dagen, sen blev det oväntat utstädning av julen. Granen hade gjort sitt och lite annat julpynt for ner av bara farten. Lite rester av julen återstår dock, men jag kom ju på att det skulle vara en lat dag, så det får va tills imorgon. 



söndag 1 januari 2017

178 mil

Familjen är återförenade igen. Idag har vi hämtat hem Mathilda och Melwin från nyårsfestivalen Unite17. 46 mil idag och räknar vi ihop våra resor detta lovet hamnar vi på 178 mils resande i bil.


Nu har vi landat i soffan, trötta efter allt resande och tar upp vår jullovtradition med Hobbit/Sagan om ringen del 2:6