söndag 30 november 2014

Vilodagen!

Klockan har inte ringt ännu. Har legat vaken ett bra tag. Krille kom hem vid sjutiden i morse efter nattjobbet. 

Skulle gärna sovit en stund till, för idag känner jag hur trött jag är efter gårdagen. 

Trots mycket folk och att jag åkte iväg med alla tre barnen själv, gick det över förväntan. Men det är trots allt många timmars intensivt kroppsarbete och hjärngympa. 

Ska försöka att inte göra allt för mycket idag efter kyrkan, även om det skulle behövas. Det är ju trots allt vilodagen. 

lördag 29 november 2014

Krister Moschos avslöjad!

För första gången har min man släppt iväg mig själv till Gekås, Ullared! Han som inte gillar att åka dit. Förmodar att han varit rädd att kostnaderna ska skena iväg! 

Kan nu avslöja att vi aldrig kommit undan med så lite i utgift här. 

Så nu är det avslöjat! Han som ALDRIG handlar något på Gekås är förmodligen den som står för att det blir mycket dyrare! 

Vi och halva Sverige!

Boris är här, tv-teamet är här, Ola-Conny och Morgan är här, halva Sverige är här och så vi! 


Vi testade att åka till Gekås lite senare idag med hopp om färre människor. Det hjälpte inte. 

40 min jakt efter parkering och en timmes kö in. 

Det börja mattas av nu iaf. Lugnt i restaurangen, sen hoppas vi att det ska vara folktomt på leksaksavd. 

torsdag 27 november 2014

Pansarvagnen

Här kommer pansarvagnen! 


Vinterdäcken är på och bilen låter som en pansarvagn när färden går mot jobbet. 

lördag 15 november 2014

Internationellt möte.

Vi rullar från Sölvesborg mot kstad, Hässleholm, Markaryd för att landa i Traryd i Småland. 


Svägerskan Krisola med familj har flyttat dit och det väntas inflyttningsfest kombinerat med barnvälsinelse för lille Gabriel. Det stora feta grekiska släkten tillsammans med Daniels finska falang blir ett internationellt möte, där ljudnivån förmodligen kommer att vara på topp! 

fredag 14 november 2014

#mittsölvesborg

Det var evigheter sedan jag strosade runt i min stad. Under min sköna förmiddag med lunch och fönstershopping stannade jag upp vid ett par tillfällen och begrundade det lilla pittoreska, vackra och utvecklande som finns här. Efter 22 år i Sölvesborg tycker jag fortfarande lika mycket min hemort. 

1990 var året då jag gick ut nionde klass. Skolresan som skulle göras hade jag hoppat av för det låg inte i mitt intresse att resa dit resan skulle gå.

Jag hade siktet inställt på ett summercamp för ungdomar när erbjudandet om en bilresa till Spanien dök upp. Jag minns ff när jag satt med mina föräldrar vid köksbordet och skulle ta beslutet om vilket. Mammas och pappas åsikter gick emot varandras och mitt val blev det mest äventyrliga, det min mamma önskade att jag inte skulle välja. En tre veckor lång resa genom Europa, en turné mellan kyrkor på spanska solkusten.


Resan blev ett äventyr och startskottet på vänskaper som skulle förändra livet för en hel familj, nämligen min egen. 

Två år senare, 1992, gick flyttlasset från Hasslö till Sölvesborg. Inte en tår föll vid uppbrottet från ön som varit mitt hem under största delen av mitt liv. Jag längtade efter en fast tillvaro på orten dit jag pendlat vid varje möjligt tillfälle under två års tid.

Sölvesborg passar mig perfekt. Det är lagom stort, finns det mesta man behöver, annars är det nära till det man behöver komplettera och så är det det jag uppskattar allra mest, närheten till  naturen och självklart havet som gör det. Det kan man som uppväxt på en ö inte klara sig utan! 

#mittsölvesborg 

Kolla in filmen om Sölvesborg som hade premiär i veckan. 

http://youtu.be/-iybMt4fGJw

Hårdträning!

Jag ligger i hårdträning. 

Jag tränar på att ha egentid, på att ta hand om mig själv. 

Igår klippte jag mig och blev jättenöjd. Världens bästa frisör, Snettan på Jennys klipphörna vet precis hur det ska vara. 

Idag passar jag på att una mig en trevlig lunch all by my self, på världens bästa fik, Ritz i Sölvesborg. Godaste mackan med fyra sorters ost, en kladdkaka och en café latte. Känns lyxigt, men det är jag värd! 


Dagen är inte slut än.... 
Vet precis vart mina steg ska gå efter lunchen. 

Biljettsläpp

Numrerade och klara. 264 x 2. Idag släpps biljetterna till Step by Steps Danceshow, som visas 22 november kl 12.00 och 16.00. 

Återförsäljare är butik Smaralda, Sölvesborg, samt sker försäljning vid genrep och på Showdagen på plats på Bokelundskolan. 

Kom och köp! 


Hoppas vi ses där! 

tisdag 11 november 2014

Det tränger på verkligen på nu!

Vatten är ingen bristvara hos oss. Bara att sätta på kranen så flödar det över. En sak man tar för givet. 

Sen händer det plötsligt en dag att när man sätter på kranen så kommer det inget vatten. Ett svagt minne dyker upp i tanken ett sms som skickades sent igår från Sbg Energi och vatten, om ett arbete som skulle pågå under hela dagen. 

Det blir vissa problem när man inte har vatten i huset och inte har förberett sig för det, som t ex: 

Vem ska få lov att gå sista gången på toaletten? Vi har bara en spolning. Vad ska övriga i familjen göra när de har ett trängande behov?

Dusch eller tvätt? Nej det får bli ett nytt lager med deo för att dölja evn lukter. 

Borsta tänderna? Det får gnuggas in lite tandkräm och sen användas munskölj. 

Den planerade lunchen med kokt ris kan inte genomföras. Det får bli värme av rester. 

Är man törstig kan man inte dricka vatten ur kranen. Vad finns det istället? Mjölk, Cola, juice......verkligen törstsläckande, eller inte.  

Tänkte vattna mina slokande växter, men de få klara sig en stund till. 

Verkliga I-landsproblem! 

Man saknar inte kon förrän båset är tomt.

Lösningar får man hitta. Fast det är inte lätt att lösa alla! Tror jag ska åka en runda till min favoritbutik i Mjällby och passa på att tömma blåsan på deras toalett, för det var inte jag som fick använda toaletten sista gången..... och det tränger verkligen på nu! 

söndag 9 november 2014

Underhållning på salen.

Hemma igen. 

Efter diverse prover, tagna för att utesluta både det ena och det andra, fick jag åka hem efter två dagar på CSK, Kristianstad. 

Sista dagen på Gran Canaria blev jag sjuk. Vad anledningen var vet jag inte. Kanske matförgiftning, eftersom det kom efter ett restaurangbesök. Nattsömnen uteblev då och som ni vet blev även hemresenatten sömnlös. I samband med sjukan fick jag fruktansvärt ont i huvudet, något som inte gav med sig. Så i fredagskväll fick jag nog. Visst är jag van vid migrän, men detta gick inte att jämföra med det. 

Efter rådgivning uppmanades jag att söka akut.

Som sagt är jag tacksam att CSK tagit det på allvar och verkligen gjort en grundlig koll. Skiktröntgen och ryggmärgsprov utöver alla andra tester. 

Huvudvärken klingade sakta av och proverna var OK, så idag fick jag åka hem. Så skönt! 

Att ligga på sjukan är verkligen ingen höjdare, men det ger tid till reflektion och möten med människor som man annars inte träffar på. Människor som av olika anledningar också ligger på sjukhus. Det är ytterst intressant hur man hanterar situationen. 

 I min sal låg tre tanter som jag studerat. En realist, en optimist och en gnällspik som gör allt för att hålla fart på vårdpersonalen. En salig blandning. Mötet mellan dessa tre blev nästan som en komedi, med många likheter med komediserien "Sjukan" som gick på TV för många år sedan. Optimisten skämtade hela tiden och kom med ständiga lösningar på allas problem, realisten försökte sitt yttersta för att ta ner henne på jorden och gnällspiken muttrade och svor över allting och såg till att utnyttja optimisten maximalt, när inte vårdpersonalen var snabba nog. 

I brist på TV på rummet och när alla inredningstidningarna var lästa var det iaf lite underhållande i en annars så dyster värld. 






lördag 8 november 2014

Egentid

Egentid. Egen säng, maten serverad på fasta tider. Ringer bara på klockan när jag behöver något. Riktigt uppassad med andra ord. Nästan som ett all inclusive. 

Ändå är det inget jag jublar över. 

Hade hellre varit hemma, men samtidigt tar man det på allvar här på mitt tillfälliga boende på CSK, så det är ju positivt i den bemärkelsen. 



torsdag 6 november 2014

En seg, låååndragen, turbulent resa hem

Det går inte att säga annat än att man sover goast i sin egen säng. Men ibland behöver man byta ut sitt eget mot något annat ett tag för att inse det. 

Samma sak gäller att komma hem, hem till Sverige, hem till sitt eget. 

Gårdagens hemresa gjorde det lätt att uppskatta minsta lilla sak.


Klockan 13.00 anlände vi till LAS Palmas flygplats igår, bara för att mötas av beskedet om försening av flyget. När vi fick info om att flyget som vi skulle resa hem med precis skulle lyfta från Kastrup förstod vi vidden av förseningen. "En teknisk kontroll som drog ut  tiden", hette det visst. Jo, jag tackar jag.... 

För tio år sen hamnade vi i dilemmat att vårt flyg till Fuerteventura fått tekniska problem och väntan blev lång för att komma iväg, men hellre det än att sitta på flygplatsen och vänta på att få åka hem. Man vill ju bara HEM! 

En voucher  8 euro skulle täcka som plåster på såren, vilket var snabbt uppätet.

Tiden skulle komma att flyttas fram ytterligare....

Klockan 19.00 lyfte vi mot Danmark. En skakande upplevelse med åskoväder och luftgropar på mer än halva resan. Spännande värre för en flygrädd! Med lugnande och Hillsong i öronen, på ständig repeat, överlevde jag nätt och jämt. 

Väl med mark under fötterna var det på ett mörklagt Kastrup. Inte ens dörrarna gick att öppna till en början. Några väskor kom, sen blev det mörkt igen och mer väntan. Närmaste tåg gick och ytterligare en timme gick tills nästa kom. Gratis resa över sundet blev det iaf eftersom biljettatomaterna var strömlösa. 

Halv tre var vi åter på svensk mark. Efter att ha skjutas hem vår bilvakt, rullade vi genom ett mörkt, regnigt Skåneland. Kl 05.00, bara 6 timmar senare än beräknat, satte vi nyckeln i dörren och några minuter senare låg vi alla i sängen. 

Inget jobb och ingen skola idag.... Det klarade ingen av! 

Inget görande heller. Väskorna står uppackade där vi ställde dom igår, och där får de stå tills orken kommer...


söndag 2 november 2014

Från öken till högsta topp

Idag har vi tagit en paus från solen och hyrt bil. Efter ett försök att pruta, prutade biluthyraren ner priset själv med 20 euro. 
När vi fick se bilen var det lätt att förstå varför. En avröjd Ford focus med bulor och repor överallt. Med fyra fungerande växlar av fem har vi utforskat en del av ön. 

Först stannade vi Maspalomasöknen i Playa del Ingles. En häftig upplevelse. 
Ett böljade sandlandskap. 


Vidare fortsatte vi till Amadores och tog en badpaus. Sanden lär visst importerats från Karibien. Om det stämmer vet jag inte. Vackert var det iaf. 


Vad som väntade sen har jag inga bilder på. Men de antal ggr jag skrikit under bilfärden är många! Upp för hemska serpentinvägar åkte vi upp i bergen till en av de högsta topparna på Gran canaria. Så högt att vi hade molnen runt omkring, moln som bjöd på regn och kyla, så vände vi ner mot kusten igen. Åksjukan kändes av hos flera i familjen. 

Ett par timmars vila i solstolarna var välbehövligt när vi kom tillbaka. 

lördag 1 november 2014

Nöjd, men....

Vi anstränger oss hårt här på Gran Canaria. Vi stiger upp, äter, solar och badar, äter igen och igen. Här på Bahia Feliz kan man inte klaga på mycket. Utbudet är stort, valmöjligheterna är många. Vi har allt vi behöver och lite till. 


Kanske är det det som gör att det trots allt blir ett men i rubriken. 

Det känns för stort! 

Har man en gång varit på ett ställe som man känner sig helnöjd med, gör man gärna jämförelser. 

Maten är god, det finns i överflöd, men på Nausicca Beach smakade maten mer. 

Här har vi tre poler, men på NB där det bara fanns två, var det inte så mycket folk i poolerna. 

Det är nära till havet, men på NB var det närmre. 

Underhållningen är jättebra, men på NB höll det mycket högre klass. 

Osv..... 

Jag är inte missnöjd, men nej, jag kommer inte att återvända hit till Bahia Feliz. 

Nästa gång blir det Nausicca! Och nästa, och nästa och förmodligen kommer jag aldrig att åka någon annanstans... Eller jo, kanske någon gång.