fredag 30 september 2011

Fotografering för hela slanten!

Det har varit en händelserik vecka, med många nya intryck så jag är aningen trött den fredag eftermiddag.

Det har varit mycket telefonsamtal fram och tillbaka angående en tjänst, en speciallärartjänst igen. Som det ser ut i dagsläget börjar min anställning IMORGON! Det är en stor glädje och en börda som fallit från mina tyngda axlar. Jag fick en dags introduktion igår, lite kan tyckas, med det var en dag mer än vad jag fick på förra jobbet. Det känns lite övermäktigt just nu, men det ska väl bli bättre när jag lärt känna eleverna. Idag har jag gjort ett kort besök på jobbet och hunnit med skolfotograferingen. Inte den bästa looken kanske, för jag visste inte om det. Men, men...

Den hjärna jag förhoppningsvis har, har också blivit plåtad idag.
MRT.

Jag hade ingen aning om vad som väntade, men en trevlig sjukskötare som med all säkerhet skulle kunna sadla om till pedagog, gick grundligt igenom hela processen.

En tagning, lite insprutad kontrastvätska och så en tagning till. Inget smärtsamt alls och det hela var över på 20 minuter. Väntan på svar dröjer tills mitten på nästa vecka. Då får vi veta vad som trycker.

Nu ska det packas!!

Sista turen med husvagnen väntar. En härlig helg hos Kusinen Sara, med familj! Det ser vi fram emot!


söndag 25 september 2011

Sötaste kommentaren

I morse när jag och mina tjejer skulle ge oss i väg till kyrkan låg dimman fortfarande ganska tätt ute. En riktig höstmorgon fast klockan var nio. Mollie som har ett öga för detaljer lade märket till detta och utbrast:
Mamma, det är damm ute!

Undrar just vad hon fått de associationerna ifrån?

lördag 24 september 2011

Halv åtta hos mig.

Huvudet var verkligen inte med igår. Huvudvärk från morgon till kväll. Herr TREO har blivit en god vän till mig den sista tiden. Skulle verkligen vilja utesluta honom ur min bekantskapskrets. En koll på hur hjärnan egentligen mår väntar, lite nervöst faktiskt. Undrar just om det finns något vettigt innanför pannbenet? Svaret på det får vi veta inom kort.

Så, igår. Hade planerat fredagsmys, först Bellas place, fullbokat, istället Sbg- pizzerian, eventuellt med grannarna. Det blev det inget med heller. De stora barnen startade nära på tredje världkriget, sen var det kört.

Halv åtta hos mig.... Knack, knack, knack? Vem där? Mr migrän. Herr Treo hade slutat för dagen och Mr Ibumetin gjorde ett gott försök att mota Olle i grinden. Tyvärr utan framgång. Halv åtta hos mig blev det läggdags. Med kudden över huvudet.

Ikväll gör vi ett nytt försök med lite mys.

torsdag 22 september 2011

Om att göra skillnad

Det var ett omsorgfullt val de gjorde, Mathilda och Melwin. Inget snabbt val. De ville veta all information om varje barn innan de tog ett beslut. En pojke, ur "pojkhögen" som de båda kände lite extra för, det var så det gick til när Mery blev vårt fadderbarn. Så blev det balans bland barnen, två flickor och två pojkar alla med begynnelsebokstaven M. Glädjen visste inga gränser i familjen.


Lappen hänger på kylskåpet och Mery förs på tal ganska ofta. Många gånger handlar det om jämförelser med hur vi har det i Sverige och hur det är i Nepal.

För några veckor sedan läste jag lappen, som så många gånger förr, och skulle då lägga märket till ett stavfel i texten. Jag hade nog inte funderat på det om det inte hade varit för att mathilda påpekat klädseln på fotot, varpå jag menade att i Indien med omnejd så har män ofta långskjortor.

Stavfelet som beskrev Mery tillstånd innan barnhemmet stod det "innan hos kom till oss". Visst kan det bli fel ibland, men likheterna mellan "han" och "hos" skiljer sig ganska markant, för att inte tala om att tangenterna ligger en bit ifrån varandra på tangentbordet. Så visst undrade jag om det blivit lite fel någonstans, typ att lappen låg i fel hög från början.

Idag kom ett brev med posten. En liten hälsning från Nepal. Mery mår bra och ser välmående ut. Samma leende, samma stora bruna ögon, långt svart hår och en söt tröja med en teddybjörn och puffärmar.

Bekräftelse: Mery är inte en pojke, Mery är en söt flicka!

Så fortfarande, lika glada över att få möjlighet att hjälpa så spelar det inte alls någon roll om det är en flicka eller en pojke.

Vi är bara glada över att vi kan göra skillnad


Skillnad mellan död och liv, skillnad mellan hungrig och mätt, skillnad mellan frusen och varm och skillnad då det gäller en framtid som prostituerade eller en framtid som utbildad med möjlighet att få jobb!

Du kan också göra skillnad!


Klicka HÄR så kan du läsa mer.

måndag 19 september 2011

Tack, Tack Tack, 20 000 Tack!!

Ett stor tack till att er läsare! Ni förgyller min vardag genom att besöka och kommentera min blogg! Tack, Tack, Tack......


11 kvar.

19/9 klockan nio minuter över nio. Kan bara konsttera att det fattas elva besökare till 20 000!! Det känns stort!

fredag 16 september 2011

Nej tack, Nja tack

Ni som har hängt med ett tag på bloggen vet att jag är mellan två jobb. Visst fyller jag ut en del dagar med vik och de dagarna är ofta toppen. Visst är det en del som ringt och erbjudit mig småpotatis, t ex ringde en rektor och erbjöd mig 20% utlagt på två förmiddagar. På hemmaplan hade det kanske fungerat, med 4,5 mil enkel resa. Nej tack!! Det skulle knappt täcka bensinkostnaden att tacka ja till det jobbet.

Det går att hanka sig fram på annat sätt, men för en barnfamilj är det oerhört slitsamt.

Jag fick en förfrågan igår om ett evn längre vik som resurspedagog, inget är bestämt men kanske. Jag hoppar inte högt av glädje! Rektorn på den skola jag jobbat på en del, som för övrigt rekommenderat mig, frågade idag om det var ett jobb jag kunde tänka mig ta.

Mitt svar blev att jag har mina drömmar och visioner om att få ha en egen klass, men att jag får bortse från egna mina önskningar för familjens trygghet och ett jobb är ett jobb.

Om ifall att, det blir något av, hoppas jag att jag gör rätt i att ta det, trots att det inte är vad jag vill. Jag hoppas att det så småningom kan leda till något mer, det är ju trots allt på hemmaplan.

Tids nog får ni veta hur det gått.

onsdag 14 september 2011

Vet ni vad?

Mollies sövning tar lååång tid. Idag tog det väldans lång tid eftersom jag missbedömde och trodde hon hade somnat. Då var det bara att börja om från början.
Det positiva med att ligga dubbelvikt i den lilla barnsängen är att man får möjlighet att tänka och reflektera i mörker och tystnad. Det är då jag kläcker ideér.

Ikväll, precis som många andra kvällar den senaste tiden, ägnade jag tid åt att fundera hur vi kan använda våra ytor på absoluta och maximala sätt utan att det ska behöva kosta miljonen.

Å vet ni vad????

Jag tror jag har kommit på det.

När Mollie väl somnat var det snabbt ner och fram med papper och penna! Jag har ju ett litet hinder kvar, en man att övertyga!!

Å vet ni vad????

Det var inte alls svårt!!

måndag 12 september 2011

Rockad!

Oj, oj, oj.

Det har varit mycket den senaste veckan. Melwin har fyllt år, jobbat en del och så gav vi oss på ett projekt som visade sig bli jättestort.

Som läget är nu med ekonomi och byggplaner så funderade vi på hur vi kan göra det bästa av vår bo-situation.

Lösningen blev följande:

Mathilda flyttade in i vårt rum, tillsammans med bäddsoffan som stod i allrummet på övervåningen. Vi flyttade in i Melwins rum, medan Mollie med alla sina saker, som legat överrallt i huset, flytade ut i allrummet. Melwin fick ta sitt pick och pack och flytta ner en våning till Mathildas rum.

En fullständig rockad.

Om möbleringen tog sin lilla tid och vissa saker är inte riktigt färdiga, så jag håller er på sträckbänk ett litet tag. Bilder kommer.

Så här långt är vi väldigt nöjda med nödlösningen!! Mest nöjd är Mollie som har fått ett litet "krypin".

fredag 2 september 2011

Sötaste 2-åringen!!


Idag är det Mollies dag!

"Tå å" säger hon och håller fram sina två pekfingrar!

Frukost på sängen, öppna småpaket och sen leka "laga mat" Hon verkar nöjd hittills.

Snart väntas familjekalas med det öppning av det "JÄTTESTORA" paketet som hon vet hon ska få öppna idag! "Öppna fedag"