Drömmar och visioner.

I bilen på väg till Melwins utvecklingssamtal:

Melwin: -Jag vet inte vad jag ska bli när jag blir stor.
Jag: -Du kan bli precis vad du vill, men du får jobba hårt för det!
Melwin: -Då ska jag bli president!
Jag: -Vi har statsminister i Sverige, inte president.
Melwin: -Då kan ju jag bli den förste presidenten!

Jag uppmuntrar mina barn att ha drömmar och visioner! Att de kan bli precis vad de vill, men att de måste jobba hårt för att komma dit de drömmer om. Vill Melwin bli president så kan han säkert bli det!

Nu måste jag dessvärre tala om för min son att han inte ska satsa på ett visst yrke, nämligen frisör. Efter att han i ett eget försök att snygga till luggen, hoppas jag innerligt att jag ska kunna klippa till honom något så när, att han kan visa sig bland folk imorgon!

Wish me luck!!

Madicken, jag & Israel

Jag har fler än en anledning att relatera till Madicken. När jag var liten var jag väldigt lik henne med mitt långa svallande hår och min syster var väldigt lik Lisabeth. Så klart lekte vi ofta dessa två karaktärer och då hade vi också vars en tidstypisk klänning som i alla fall jag alltid ville ha på mig, min fiina Madickenklänning. Jag hoppade också från stugtaket med ett paraply i handen fast med en stukad fot som utgång. Mitt relaterande idag är när Madicken med sin hjärnskakning sitter och suktar och tycker synd om sig själv när de andra är på skolresa. Idag så åkte min pastor Tommy, hans fru Carina och resesällskap till Israel. Så här sitter jag nu och tänker nostalgiskt på de två tidigare, fantastiska resorna jag gjort dit, och jag suktar och tycker mycket synd om mig själv för att inte jag är med på denna resa. "Nu sitter dom på flyget och snart åker dom upp för kullarna där vackra Jerusalem ligger. Om några dagar kommer dom att sitta och titta ut över Salighets-prisningarnas berg och får känna brisen från Genesarets sjö". Någon kanske tycker att jag är galen som vill åka dit igen men det är något magiskt med Israel. Man känner det redan då man sätter fötterna på flygplatsens mark. Luften känns annorlunda, organiseringen är annorlunda och mentaliteten bland människor är definitivt annorlunda. Allt som detta land har att erbjuda, om vi nu bortser från politik, ger mersmak. Det finns en stor variation rent geografiskt. Maten är fantastiskt god! Människor är glada, vilket inte är så konstigt att förstå, då många av dem emigrerat tillbaka till Israel p.g.a förföljelse. Blandningen när så många olika nationaliteter möts på ett och samma ställe det gör det hela än mer exotiskt. Det historika inslagen i Israel är svårslagna. Det finns så många olika eror som gjort avtryck här och det som gör det så intressant är att den väg jag vandrat ner för på Olivberget/ Oljeberget, den plats kallad Getsemane, den trappa som leder upp till Kaifas palats och så Genesarets sjö har med all säkerhet beträtts av Jesus och hans lärjungar. Kan det bli mer mäktigt än så. Förhoppningsvis, när barnen har blivit lite större, får vi möjligheten att åka tillbaka till Israel, detta underbara land. Tills dess får jag nöja mig med att följa min pastors blogg från hans Israelresa. http://pastortommys.blogspot.com/

Min drömresa

Om du frågat mig för ett år sedan så hade mitt självklara svar varit Thailand. Idag är jag lite mer obestämd om vad jag helst skulle vilja åka om jag fick resa vad jag vill i världen. Att resa för mig handlar om mycket mer än sol och bad. Naturligtvis vill jag att det ska vara en del av resan men jag vill ha mer än så. Det perfekta resemålet för mig är mat, kultur, historia, människor och det genuina i landet. Jag har vid två tillfällen besökt Canarieöarna och ogillar verkligen när folk ropar på gatan att de har köttbullar på menyn. Det är inget för mig!! Det finns många resmål som skulle kunna uppfylla mina krav och här är min nuvarande 10 i topplista på platser jag verkligen skulle vilja åka till: 1. Mexico, 2. Egypten, 3. Rom, 4. Kina, 5. Australien, 6. Israel, igen! 7. Hawaii, 8. Thailand, 9. London, 10. Island. Någon gång i livet hoppas jag, tillsammans med min familj, kunna göra den där speciella resan.

"I have a dream"

Jag har en dröm... jag skulle gärna vilja bo på landet. En storstadsbo skulle nog tycka att jag redan bodde på landet, men i min omgivning skulle det kunna bli lite mer lantligt än som jag bor nu. Visst trivs jag i mitt hus och i området där jag bor nu men, tänk er att titta ut genom köksfönstret och få se ängar, skog och odlad mark. Eller tänk er att bara höra sus och dus från naturen istället för mullrande trafik. Tänk att en härlig sommarmorgon ta sin kopp med te och gå ut på sin uteplats och bara ta in det naturliga som finns runt omkring. Det är en dröm jag går och bär på. Dessa möjligheterna växer ju inte direkt på träd. Samtidigt som jag gärna skulle vilja bo "på landet" vill jag inte göra avkall på närheten till det behövliga. Så vart bor man lantligt men ändå nära stan? Efter att ha spanat i omgivningarna finns det ett ställe där jag skulle kunna tänka mig att bosätta mig, som uppfyller min krav och det är Ynde. Det är knappt inte längre till centrum därifrån än vad jag har nu och omgivningarna där är helt underbara. Problemet är ju att de som bor i Ynde vill bo där och hus som blir till salu, vilket händer väldigt sällan, är oftast för små för att passa en familj med tre barn. Alternativet är ju att knacka på hos en bonde och be att få köpa lite mark och sen bygga eget men då talar vi om den som har en tung plånbok och det har inte vi. Om vi av en händelse, typ "plötsligt händer det", skulle få en tung plånbok skulle jag gärna välja det senare alternativet. Blev nyligen uppmärksammad av en Facebookvän på ett Eksjöhus, "Attityd", som verkligen föll mig i smaken och som skulle passa oss perfekt! Så nu fortsätter min dröm om ett nybyggt Eksjöhus, Attityd, på en tomt köpt av en bonde i Ynde!