Glad att jag åkte!

Har lite ork till uppdatering.

Gick och la mig igår med frossa och vaknade idag och kände mig väldigt olustig med huvudvärk.

Ska iaf skriva om gårdagen.

Helt ärligt hade jag ingen lust alls med gårdagens planerade kusinträff. Efterhand som gårdagens datum närmade sig funderade jag starkt på att dra mig ur, men tyckte inte att jag hade tillräckliga skäl att göra det. Andra i skaran hade gjort sig stora besvär för att ta sig dit.
Så det var bara att ta sig i kragen, sätta sig i bilen och åka.

Idag är jag väldigt glad att jag åkte.

Som små var våra familjer väldigt tajta! När jag ser tillbaka på gamla foton syns en tydlig gemenskap och sammanhållning. Julfirande, pulkaåkning, bad och annat. Våra föräldrar lyckades bra med sammanhållningen.

Vad hände sen?

Egentligen har nog ingen ställt sig frågan högt och fått ett vettigt svar. Jag själv spekulerar nog mest i att våra föräldrar gick från ett långvarigt gemensamt intresse till andra som gjorde att gemenskapen dog ut.

Nu gör vi iallafall vi kusiner ett försök att knyta ihop igen och gårdagens träff blev ett bra startskott!! Riktigt lyckat! Gamla minnen, sanningar och många goda skratt!!

Jag ser faktiskt fram emot nästa träff som INTE ska dröja sju år tills nästa gång! Hoppas då att alla har möjlighet att vara med!

Tack Susanne, Carina, Bea, Micce, Jeanette, Linda, Frida, Catrin, Daniel, Naemi, Simon, Christel och Charita för en supertrevlig em/kväll!