Husets historia

Fick en fråga från Ulrika Algesund angående vårt hus.

Här är historien.

Vi letade hus och dealade om ett annat hus. Vi kom inte överens med den ägaren om vissa åtgärder och husköpet blev aldrig av. För mig som desperat vill komma bort från lägenheten var det ett hårt slag.

Bara en kort tid senare kom vårt nuvarande hus ut till försäljning för 425 000:-

Det bokades tid för visning dit även en annan familj skulle komma. De dök aldrig upp och mäklaren lyckades på något sätt få oss att fokusera på visionerna av hur huset och trädgården skulle kunna se ut och vi föll för bilden att stå vid diskbänken och titta ut genom fönstret på våra framtida lekande barn ute på gräsmattan, som inte fanns i verkligheten.

Efter husbesiktning, som imponerade på besiktningsmannen, köpte vi detta gedigna hus för 412 000 riksdaler, med våra föräldrar som borgenärer.

Mötet på banken minns jag fortfarande. Det undertecknades papper och pratades termer som jag inte hade någon som helst aning om vad de betydde och jag undrade många gånger vad vi hade gett oss in på! Har sällan känt mig så liten och osäker som människa.

När vi köpte huset 1999 stod tre syskon som ägare till huset. Deras pappa hade sedan 30 år tillbaka lämnat jordelivet och deras mor bodde på hem sedan tre år tillbaka. Syskonen hade tröttnat på underhållet av hus och trädgård.

Efter alla påskrifter och handslag följde syskonen med till vårt nya hus och berätta storyn om huset och deras härliga barndomsminnen!

Huset byggdes 1939 av deras far som var byggmästare. Hans noggranna arbete och val av gediget material har vi både prisat och förbannat under renoveringens gång! Till en början inreddes bara nedre plan med två rum, kök och liten toalett. Övervåningen fick vänta tills det fanns pengar och när den stod färdig nyttjades den till inkomst i form av uthyrning ett antal år.

Lika många barn som vi har, har vuxit upp i hemmet. Det har byggt kojor i de gamla garderoberna och det nu kasserade pakettgolvet fick slipas om 1970 efter att ha blivit förstört av högklackade skor på ena dotterns förlovningsfest.

1970 gjordes även en tillbyggnad av huset, till följd av faderns sjukdom. Ett sovrum, ett handikappanpassad badrum med 70 cm-dörr?!?! En ramp skulle byggas, men innan den hann påbörjas avled fadern i huset.

Modern i huset bodde kvar i nästa 3 decennier och inredde huset i rosa, turkost och ljusblått. Hennes stora intresse, blommor, fanns det en hel uppsjö av på baksidan av huset, i form av en anlagd blomsteräng. Den är nu ett minne blott! Det tog mig månader att få till den där gräsmattan som mäklaren visionerade att våra framtida barn skulle leka på!

Planlösningen är till stora delar likt huset ursprung, lite mer öppet, men i övrigt finns inte många spår av de tidigare ägarna. Sedan huset gick över i våra ägor har det skett ständiga förändringar och i vårt tycke, förbättringar. Än är det inte färdigt och kommer nog aldrig att bli, för visioner föds ju hela tiden! Till min älskade mans förtret!