fredag 28 oktober 2011

Lite svinn får man väl räkna med......

Lite svinn för man väl räkna med.... Men tre lärare, en hel skolklass och fyra föräldrar är lite väl mycket.

Det blev lite sent att skriva igår kväll. Mathildas spökfesten drog oväntat ut på tiden. Jag tillsammans med några andra mammor var på plats redan klockan fem. Vi pyntade den lilla mysiga stugan högst uppe på Ryssberget och förberedde själva rundan de skulle gå i mörkret. En stor mängd glasburkar med värmeljus samt en mängd reflexer skulle lotsa alla barn från start till mål. Några av reflexerna var försedda med bokstäver som skulle bilda ett ord. Runt halv sju såg vi facklorna kommer närmre efter att lärarna och barnen gått den fyra km långa skogsvägen upp till toppen av berget. Mycket stämningsfullt måste jag säga.

Vidare hade vi förberett fika och några korta aktiviteter, varpå läraren Jonte skulle berätta några historiska, hemska händelser som skett alldeles i närheten av platsen vi befann oss på. Barnen satt fängslade och märkte inne att vi föräldrar som engagerat oss smög iväg till några väl valda ställen längs rundan.

Det blev en succé, så där lagom av allting. Det var på hemvägen det mest skrämmande skulle hända.

Läraren hade redan innan sagt att de skulle vandra tillbaka till utgångsläget och tänkte då ta en lite längre väg så att vi som skulle städa fick lite extra tid på,oss. Sagt och gjort. Vi slet på med städningen och ungefär efter halvtimme ringer det första samtalet om att...
DE HAR GÅTT VILSE!!!!!!!

Klockan är halv nio, det är beckmörkt ute och dimman ligger tät över berget.

Färdigstädat och vi ger oss i väg ner för berget i karavan. Vi ser inte mer än sex, sju meter framför bilen. Vi tutar som galningar i hopp om att barnen ska känna sig trygga över att vi är i närheten, men de hör oss inte. När vi kommer fram till den bestämda mötesplatsen får vi oroligt vänta i ytterligare en halvtimme innan vinna lokaliserat barnen och hittar dom. En del var riktigt skärrade över händelsen som läraren tonade ner, skyllde på barnen och sa att det inte var så farligt.

Det har väl aldrig varit så skönt att komma hem!!!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tackar så hjärtligt!