11/1-17 får bli en revansch!

Jag väljer vad jag vill skriva här. Vissa saker lämnar jag utanför, andra saker skriver jag om som en form av terapi. Ibland blir det ytligt, ibland blir det utlämnande, men det är jag mitt i livet, min tankar och min vardagar jag delar med mig av. När jag skriver det jag väljer att skriva om vill jag att det ska vara ärligt och uppriktigt för jag är på riktigt. Det finns inget tillrättalagt här. Det är så som livet är... 

Vårt firande av vår bröllopsdag har blivit väldigt vardagligt i flera år. Mestadels för att Krille jobbat eftermiddagsskift flera år i rad. I år blev inget undantag i bemärkelsen vardagligt, snarare tvärtom... Bröllopsdagen kom i skymundan. 

Tvättmaskinen har pajat! En smärre katastrof för en storfamilj! Hade inte riktigt räknat med den stora utgiften som det innebär. Det går ju inte riktigt att dra ut på processen med att vänta service och försäkringar när tvättberget är som mount Everest! 

Sen fick vi besked om provsvaren från Krilles undersökning. Det som lät så bra var tydligen inte så bra. Läkaren som gjorde undersökningen var själv förvånad över provsvaren. Men att förstå vad de säger när de ger diagnos gör man inte. Man hör vad de säger:  "Inget att oroa sig över, men om en blödning uppstår måste du till akuten". Oroar man sig då? Ja! 

Han står under uppsikt och provtagningarna får fortsätta tills vi får veta. 

Att hitta det lilla att glädja sig åt mitt i allt är ett sätt att överleva. Så i år, bortom bekymmer och problem blev det en vacker bukett tulpaner att glädja sig åt.  

Nästa år... 11/1-2017, då firar vi 20 som gifta! Enligt kalendern är det en onsdag, sämsta tänkbara dag för att kunna slå på stort. Men vi har lite att ta igen så det får råda bot på! En revansch för flera år..