Knack, knack. Vem där?

Knack, knack.
- Hej.
- Hej, Hello. Ursäkta min dåliga svenska, do you speak english?

Utanför dörren står en man i kostym, ytterligare en kommer gående nere på gatan.

Fritt översatt fortsätter konversationen på engelska.

-Ja.
-Jag ser att ni har grus på er uppfart. Vi är asfaltsläggare och ska jobba i grannskapet och undrar om ni också vill asfaltera?

Uppklädda asfalterare tänker jag.

-Nej, vi har andra projekt på gång inne i huset, så det är inte aktuellt med något arbete på uppfarten.

-Ok, kan vi lämna broschyr om ni vill ha hjälp i framtiden?

-Visst, det går bra, svarar jag halvhjärtat.

-Good bye, säger han och går utan att lämna någon broschyr.

Har inte ägnat en tanke mer åt detta förrän jag lyssnade på nyheterna på vägen hem idag. En äldre kvinna i vår närhet kommer hem och ser sin uppfart uppgrävd av några män. Ett arbete hon inte beställt. Männen är omhändertagna av polisen som gått ut med en varning för irländska asfaltläggare.