tisdag 16 april 2013

Det finns kanske hopp ändå, Sofie!

Har kört intervall på min femkilometersrunda och ligger utslagen på vardagsrumsgolvet! Vilket plågeri! Jag dog nästan!

Försöker få andningen att låta mindre, pulsen att återgå till mer normala nivåer och den tomatröda färgen i ansiktet att lägga sig. Tummen funkar dock att använda till knappandet på tangentbordet för att underhålla er!

Jag ska inte skryta med min varvtid, den behåller jag för mig själv än så länge, men det gick 6 minuter fortare idag än förra gången!

Det finns kanske hopp ändå, det säger min kollega Sofie iaf!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tackar så hjärtligt!